Norska fjordar och Sveriges västkust
När man talar om koraller går tankarna ofta till tropiska vatten, färgsprakande fiskar och solbadande rev, men långt ifrån dessa välkända bilder, i Skandinaviens kalla och mörka djup, existerar en annan slags undervattensvärld som trotsar våra föreställningar.
De växer i mörker, de formar livsmiljöer under tystnad... och de påminner oss om att det mest fascinerande ibland sker i det förbisedda... -Detta är kallvattenkorallernas rike.
En av de mest kända arterna är Lophelia pertusa (numera klassificerad som Desmophyllum pertusum), en revbildande korall som skapar komplexa habitat för otaliga marina arter. Lophelia reven kan växa till imponerande storlek och utgör viktiga biologiska hotspots.
Dessa rev är oaser av biologisk mångfald som ger skydd åt fiskar, kräftdjur och otaliga ryggradslösa djur i ett landskap som annars verkar kalt och kargt. Lophelia rev, som vanligtvis finns hundratals meter djupt, har registrerats så grunt som 39 meter.
Andra kallvattenarter, som mjuka koraller som dödmanshand och havsanemoner, förekommer ofta på dykbara djup och bidrar till levande och färgrika undervattensmiljöer.
Med sitt uttrycksfulla namn och sin gripande form är Alcyonium digitatum, mer känd som Dödmanshand, en av de mest karaktäristiska kallvattenkorallerna i Skandinavien.
Dessa mjuka koraller, som finns från några meters djup ner till cirka 50 meter, liknar bleka, fingerliknande utskott. De kan vara orangefärgade eller spöklikt vita och växer vid klippor, vrak och pirar. För dykare erbjuder de en av de mest tillgängliga glimtarna i kallvattens- korallernas värld, en mjuk, surrealistisk korallskog under ytan.
Dyk lite djupare, och du kan ha turen att få se Cylinderros (Pachycerianthus multiplicatus), en eterisk varelse som mer liknar ett himmelskt skådespel än en levande varelse.
Nergrävd i mjuk lera sträcker den ut sina långa, ömtåliga tentakler som ett fyrverkeri fruset i tiden. Med nyanser av genomskinligt rosa, lila och krämvitt är den både skör och fängslande. Den livnär sig passivt på plankton som driver förbi i det djupa vattnet.
Cylinderrosen är mycket känslig för störningar och trivs på lugna, ostörda havsbottnar, livsmiljöer som blir allt mer sällsynta till följd av bottentrålning, sedimentering från muddring, offshore-installationer och andra mänskliga ingrepp.
Trots sin anpassning till kyla och mörker är kallvattenkoraller mycket känsliga för mänsklig påverkan. Bottentrålning, där tung utrustning dras längs havsbotten, kan förstöra rev som tagit sekler att växa fram. Sediment från muddring och kustutveckling kan kväva filtrerande organismer och rubba hela bentiska ekosystem.
För den som vågar trotsa kylan erbjuder Skandinaviens kalla vatten en unik och ödmjukande upplevelse. Att sjunka ner i dessa djup är att träda in i en undervattenskatedral, en plats där livet klamrar sig fast vid sten och trotsar strömmar, långt bortom solens räckvidd.
Du hittar inga stim av färggranna fiskar här. Istället möts du av en långsam, intrikat livsdans, en skog av fingrar, ett tyst fyrverkeri, koraller formade inte av solljus, utan av tid.
Detta är Nordens kalla trädgårdar, lika värdefulla, och lika hotade, som världens tropiska rev.
Kallvattenkoraller representerar ett sällsynt och ömtåligt ekosystem med stor biologiska mångfald, ett som vi inte har råd att förlora. De påminner oss om något fundamentalt, att livet, i all sin märklighet och anpassningsförmåga, kan frodas även i de mörkaste, mest förbisedda miljöerna på jorden.
