Upplevelserik segling Azorerna-Irland‏

 .

Atlanten, Azorerna-Irland 23/7-3/8-2014

Den 23 juli kastar vi loss och vinkar hej då till den gröna ö-gruppen Azorerna. 


Från Sao Miguel fortsätter nu vår seglats norrut, mot Irland och Skottland. Med sydliga vindar och dyning från rätt håll får vi en bra och komfortabel start på vår 1200 sjömil långa översegling.




 
Långt ut till havs, närmare 400 sjömil från Azorerna, får vi plötsligt sällskap av något riktigt stort och närgående. Helt utan förvarning, dyker en stor sillval upp alldeles bakom vårt vindroder! 

Hon visar sig vara väldigt intresserad av båten och börjar nyfiket följa efter oss...




.
Vi seglar sakta, för tillfället med bara 3-4 knop, men denna hastighet verkar passa valen ypperligt då hon fortsätter att hålla sig nära. 

Med jämna mellanrum kommer hon upp till ytan för att andas och gör så på både styrbord som barbord sida av båten.






.
Efter en stund dyker hon under oss, tätt intill båtens skrov, innan hon kommer upp till ytan igen rullar den stora valen runt och visar både mage och sidor, medan hon nyfiket tittar upp mot oss med sina runda mörka ögon.

Dessa beteenden gör hon flertalet gånger och hela tiden fortsätter hon att hålla sig tätt intill oss.





.
Wow, det är helt otroligt att se detta majestätiska djur vara så nyfiken och intresserad av oss! 

Sillvalen är världens näst största djur (efter blåvalen) och når normalt en längd på imponerande 22 meter, men kan bli ännu större. 

Vår segelbåt känns plötsligt väldigt liten i jämförelse med vår nya jättelika vän.

 
.
Jag har upplevt många fantastiska möten med sillval tidigare, både över som under ytan, men vår nyfikna vän tar priset med vallängder ;)

I takt med båtens framfart håller valen oss sällskap i närmare tre timmar! 
 
Jag vågar säga att hon trivs i vårt närvarande och det är nog inte svårt att förstå att vi minst sagt är entusiastiska över sillvalens närgångna sällskap :))

 
.
Vi fortsätter att se mycket bardval under seglatsens följande dagar. Vissa dagar har mer vind och väder än andra... 
 
Lite vind och stilla sjö ökar chanserna markant att se marint liv. Vid total stiltje känns det som om hela Atlanten har förvandlats till en spegelblank sjö, men vi vet också att detta snabbt kan ändras till raka motsatsen...
 







.
Vi får ofta besök av delfiner under resans gång, oftast är det dom vackra vanliga delfinerna som energiskt håller oss sällskap :)
 
 


.
 En kall, grå dag, cirka halvvägs mellan Azorerna och irländska västkusten, får vi en ny passagerare ombord! 
 
Det är en liten rödbena, som vilsen flyger runt vår båt. Fågeln ser trött ut och vi blir glada över att den lilla krabaten slutligen hittar lite vila ombord. Till en början ser det dock lite svårt ut att hitta balansen på den gungande båten...
 
Rödbenan hittar slutligen en mer stabil plats på zodiaken, som är placerad framför masten. Där får den sig ca 2 timmars välförtjänt vila innan den plötsligt blir skrämd av några rörelser i seglen. Vår nya lilla vän flyger därmed iväg, utöver havet och mot den oändliga horisonten.








.
När vi är tre personer ombord på en översegling så använder vi oss av ett 3-timmars vakt system. 

Detta betyder att varje person hat ansvaret för navigationen under 3 timmar, när dessa 3 timmar är över är det nästa persons tur att börja sitt skift. 

Så rullar det därmed på dag som natt under alla våra dygn till havs.





  
Efter våra många dagar ute på Atlanten, med enbart djupt vatten och oändliga horisonter så långt ögat kan nå, känns det både spännande och härligt att få land i sikte.

Efter 11 dagar på öppet hav kommer vi slutligen fram till den lilla ön Inishturk i Connemara, vid irländska västkusten :)

Här tillbringar vi två stilla nätter på svaj innan det åter är dags att lätta ankare och sätta segel..




.
Vår seglats fortsätter nu vidare norrut längs med Irlands västkust och till Skottland.  

Mer bilder från Irland och Skottland i nästa bloggpost! :)






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar