Carousel Feeding Orcas

.

Vengsøy, Troms, Nordnorge, 23/11-2016

Sedan vi anlände Troms i Nordnorge för snart fyra veckor sedan, har jag tillbringat mycket tid under vattnet för att filma en av de marina arter jag beundrar så mycket. Som utlovat i mitt förra inlägg, är här en blogg enbart bestående av undervattensbilder av dessa fantastiska varelser!

.

Späckhuggaren är en, upp till 10 meter lång, tandval, och den största medlemmen av delfinfamiljen. Dessa mycket sociala marina däggdjur lever normalt tillsammans i stora, stabila familjegrupper, och finns i alla oceaner, från de arktiska och antarktiska regionerna till tropiska hav.

.

Späckhuggaren omtalas i många mytologier och kulturer och har fått många rykten, från att vara människans själ, till de mest skoningslösa mördare. Förr i tiden vågade ingen vara i vattnet om en späckhuggare fanns i sikte.

Idag vet vi mer om dessa majestätiska varelser. De är inga skoningslösa mördare, utan intelligenta däggdjur som specialiserar sig på olika byten.

.

Det har aldrig hänt att någon späckhuggare attackerat människor ute i det vilda. De olika incidenter vi har hört talas om omfattar endast späckhuggare i fångenskap, där dom hålls instängda i små utrymmen för att göra tricks för mänsklig underhållning...

Här i Nordnorge har jag tillbringat mycket tid i vattnet med späckhuggare och har aldrig känt eller vittnat något aggressivt beteende från dessa graciösa och nyfikna djur.

Vad jag dock tycker är mycket viktigt när man besöker dessa imponerande varelser är att, som alltid, bete sig på ett lugnt och respektfullt sätt.

.

Späckhuggarna är specialister, vilket innebär att deras bytesdjur skiljer sig mellan de olika populationerna. I vattnen utanför Norge, har späckhuggarna huvudsakligen specialiserat sig på sill, vilket här är deras främsta näringskälla.

.

Späckhuggarna anpassar sin vandring efter sillen, vilket är anledningen till att det för närvarandet samlas så många valar i fjordarna kring Troms under de mörkaste månaderna varje år.

.

För att på ett effektivt sätt jaga och livnära sig på sillen har de norska späckhuggarna utvecklat en speciell teknik som kallas "carousel feeding".

Nedan följer en kort beskrivning och lite bilder för att visa hur denna metod går till när dessa eleganta marina däggdjur skaffar sin lunch! ;-)

.

Deras "carousel feeding" är ett kooperativ lagarbete, där späckhuggarna närmar sig fiskstimmet på ett liknande sätt som fårhundar vallar en flock får :-)

.

Valarna isolerar en del av det stora sillstimmet, som arbetas ihop till en tät betesboll genom att späckhuggarna släpper ut luftbubblor och visar sin vita undersida, vilket skrämmer fisken.

.

Späckhuggarna slår sedan den tätt packade fisken med kraftiga stjärtslag (tail-slapping), som bedövar eller dödar upp till 10-15 sillar med varje lyckat slag. Därefter kan späckhuggarna i lugn och ro börja äta sina bedövade sillar en efter en.

Bon appetit!! :-)

Framme i Orca land!!

.

Vengsøy, Troms fylke, Nordnorge, 5/11-2016

Sedan mitt senaste blogginlägg, när vi just hade passerat polcirkeln, har vi fortsatt vår färd norrut mot vårt slutliga mål, Troms i Nordnorge.

En sådan underbar känsla det är att slutligen nå den norra delen av Norge, efter nära ett par månader på resande fot längsmed Norges vackra och variationsrika kust.

När vi når Lofoten (tre bilder nedan) har vi bara några få dagsturer kvar innan det verkliga äventyret börjar!

.

Troms är länet i Nordnorge där vi vill att filma den stora samlingen av späckhuggare och knölvalar som årligen flockas till området i häpnadsväckande siffror.

Valarna började dyka upp i fjordarna i Troms för cirka sju år sedan, och har sedan dess återvänt under samma period varje år. Det är sillen valar följer, och det är just den övervintrande fisken som är anledningen till detta stora valparty som äger rum under de mörka och kalla vintermånaderna från november till februari.

Men kommer de, sillen och valarna, att dyka upp även i år? I naturen finns det inga garantier...

.

Vi hittar en fin liten fiskehamn på ön Vengsøy, var vi beslutar att basera oss under den närmaste tiden. Denna charmiga ö ligger väster om Kvaløya, liksom Tromsø, och är mer eller mindre direkt på den plats där valarna normalt brukar dyka upp i slutet av oktober/början av november. Magkänslan säger att detta är den rätta platsen att vara för att förhoppningsvis hitta några valar snart :-)

Dagarna blir kortare och kallare för varje dag som går. När de långa mörka nätterna är klara, bjuder himlen ofta på sin egen fantastiska show, norrsken!

.

Det bergiga landskapet som omger oss är helt enkelt hisnande, och likaså är ljuset...

.

Oavsett om det är soligt eller grått, den ständigt föränderliga scenariot slutar aldrig att imponera mig!

.

Sådana fantastiska scener både dag och natt... Vad mer kan man önska??

Ohh, det var ju valarna ja!! ;-)

Det inte lång tid innan vi ser våra första blås på avstånd...

.

Stora svarta ryggfenor skär genom ytan. De är späckhuggare, den största medlemmen av delfinfamiljen. En tandval som når en maximal längd på 10 meter.

Hur kommer de att reagera när jag hoppar ner i vattnet?

.

Långsamt glider jag ner in i det 7 °C kalla vattnet. Kylan biter min nakna hud på mitt ansikte, men detta glömmer jag snabbt när jag plötsligt ser en enorm mörk skugga närma sig framför mig.

Det är en stor späckhuggarhanne som nyfiket simmar fram till den lilla blåklädda snorklare jag är. Det finns inga ord bra nog för att beskriva känslan när en sådan majestätisk varelse nyfiket simmar fram för att ta en närmare titt...

Än en gång är jag totalt överväldigad. Jag tänker inte längre på de hisnande fjälltopparna, inte heller på det magiska norrskenet. Här och nu är det bara jag och den mäktigt svarta valen...
Jag är tillbaks i paradiset!

Undervattenbilder inom kort på bloggen :-)

Nattdyk med "ghost sharks"

.

Polcirceln Norge, 20/10-2016

Sedan några år tillbaks, har många hundratals späckhuggare och knölvalar årligen börjat samlas i fjordarna kring Troms i Nordnorge för att ta del av den enorma mängd sill som övervintrar i området. 

Med en fullastad  segelbåt, är vi nu på vår väg dit för att dokumentera detta fantastiska naturfenomen som äger rum under den kalla, mörka arktiska vintern.
 
Med start i början av september, då vi kastade loss hemma vid den svenska västkusten, har vi seglat norrut längs den norska kusten. Vi tar tid på oss för att filma och dyka under färden norrut mot vårt slutmål i Nordnorge där vi hoppas på att möta Norges vintervalar!

.

I skrivande stund har vi just passerat polcirkeln och har tillbringat ett par nätter för ankare intill den  vackra bergskedjan "De syv systrene".

.

Våra dagar ombord "Eja" fylls med segling och filmning, och vi gör många stopp på vägen för att filma både ovan- som under ytan.

.

På grund av ytterst begränsad tid vid datorn, kommer mina blogginlägg med viss fördröjning. Hur som helst är här slutligen några bilder från vårt senaste stopp i Trøndelag och Trondheimsfjorden!

.

Trøndelag är en plats där jag tidigare har tillbringat mycket av min tid, en helt underbar plats helt enkelt! Fjällen och skogarna här erbjuder fina möjligheter till vandring och vildmarksliv.

.

Den främsta anledningen till att vi är här den här gången är dock att filma havsmöss, eller Ghost sharks som dom också kallas på engelska, vilket kanske låter lite mer spännande ;-) För att dyka med dessa måste vi vänta tills det blir mörkt innan vi hoppar i plurret..

.

Vi ankrar vid en plats där vi vet att vi har goda chanser att hitta denna mystiska undervattensvarelse...

.

Först när mörkret har anlänt, och månen lyser med sitt breda leende, är det dags för oss att hoppa in i det 10°C kalla vattnet.

.

Vi dyker ner längs ankarkättingen och när vi når botten tar det inte lång tid innan vi börjar se två ögon lysta i det oändliga mörkret. Det är en havsmus!

.

Havsmusen är ett djuphavsdjur, som normalt lever på flera hundra meters djup, men i några av de norska fjordarna, såsom här i Trondheimsfjorden, finns det platser där havsmusen kan hittas i betydligt grundare vatten nattetid.

.

Chimaera monstrosa är det latinska namnet för denna mycket speciella fisk, vilket betyder "vidunderligt sagodjur".

.

Som hajar och rockor, vilka är deras närmaste levande släktingar, är havsmusen en broskfisk. De kan kan bli upp till 1,5 meter långa och livnär sig huvudsakligen på bottenlevande ryggradslösa djur.

.

För att försvara sig själv, har denna söta lilla varelse en giftig tag på ryggfenan.

.

Tiden dår alldeles för fort när man dyker med dessa magnifika djur, och eftersom jag ännu inte lyckats gro några gälar ;-) kommer stunden då vi måste säga adjö till våra djuplevande vänner och börja vår uppstigning tillbaks till båten.

.

Efter ett par nattdyk med havsmössen, är det dags för oss att fortsätta vår resa. Med dykutrustningen fortfarande på tork lämnar vi därför Trondheimsfjorden och styr kursen vidare norrut.

.

Vi börjar närma oss slutet av oktober och dagarna blir drastiskt mycket kortare. Säsongen för Norges vintervalar är i startgroparna! Tid för både oss och valarna att äntra fjordarna i Troms :-)