Estartit, Spanien 27/8-2011
N42°03.085´
E003°12.272´
Seglad distans: 4242 sjömil
Spännande och närgångna möten med Medelhavets pelagiska undervattensliv.
Efter att ha varit inblåsta i Gibraltar är vi glada när vädret lugnar sig och ger oss möjligheten till att komma ut till havs igen. Det optimala väderförhållandet ger oss dom bästa förutsättningarna till att börja vårt sökande efter pelagiskt djurliv.
Spaniens kust tonar sakta bort bakom oss och jag känner den härliga känslan av lycka spridas i hela kroppen. Pelagiskt hav är bland det bästa jag vet, här finns alltid något spännande att uppleva, men vad som denna gång väntar oss hade jag inte vågat hoppas på...
Delfiner! Så fort man sagt ordet är hunden ivrigt på plats vid fören för att beskåda dessa lekfulla krabater. Laritza följer vaksamt delfinernas rörelser där dom energiskt simmar med båtens framfart.
I Medelhavet, har vi så långt sett flasknosdelfiner, vanlig delfin och rissodelfin, men till skillnad från Atlanten verkar dom här inte vara lika intresserade av båten. Oavsett detta är det trevligt, för både folk och hund, att få tillfälligt besök och glädjas av den positiva energi delfinerna sprider.
En vattentemperatur på upp till 32°C känns riktigt varmt när man själv är van vid Skandinaviens betydligt kallare vatten. Här behöver jag inte tänka på underställ eller torrdräkt, även våtdräkten kan sparas på när det pelagiskt blå vattnet lockar till fridykning och nya sekvenser och bilder.
Det klara vattnet bjuder ständigt på vackra syner när solstrålarna bryts vid havsytan. Även karettsköldpaddans eleganta rörelser liknar nu nästintill en dans där den sakta försvinner ner mot djupet.
Plötsligt bryts den stilla vattenytan av rörelser från större djur. Flertalet svarta fenor syns som en skarp kontrast mot den spegelblanka havsytan. Kan det vara det vi hoppats på?
Ja, det tar inte många sekunder innan vi ser att det mycket riktigt är en stor flock med grindvalar, en minst sagt efterlängtad syn!
De eleganta djuren vilar troget tillsammans i sina familjegrupper. Stilla ligger de vid ytan tätt, tätt ihop, men trots den synbara idyllen fattar de snabbt intresse av vår båt. Nyfikenheten sprids och snart är vi omgivna av stora mängder grindval och deras starka nyfikenhet går inte att gå miste om...
När valar finns i närheten tar det inte lång stund innan vi själva snabbt är i vattnet. Väl under ytan får vi snabbt sällskap och valarna bjuder minst sagt på flertalet riktigt närgångna möten
Grindvalarna är en relativt stor delfinart med en vuxenlängd på upp till sex meter. Detta är vilda djur och med all respekt till detta, är vi väl medvetna om att vi, på egen risk, endast är tillfälliga gäster i deras territorium.
”Se-men inte röra” är den gyllende regeln och detta tycker jag gäller alla vilda djur som inte är vana vid mänsklig kontakt. Vill djuren i fråga har närmare kontakt är det upp till dem och inte tvärtom.
Denna gång visar valarna stort intresse och ger mig starka tillbakablickar från mina tidigare närgångna kaskelotmöten på Azorerna...
Grindvalar är sociala djur och har otroligt starka band med sina familjemedlemmar. Detta syns tydligt där dom sakta simmar tillsammans. Flocken består av allt mellan små kalvar och yngre djur, till stora äldre individer som, med alla sina ärr och skador, till synes har många år på nacken.
Det är fantastiskt att se hur väl samspelta dessa djur är med varandra och flockens betydelse syns tydligt. Grindvalarnas starka familjeförhållande är vida känt och har länge utnyttjats av människan och tragiskt nog görs detta än idag.
På Färöarna slaktas årligen mängder av grindval och proceduren går här till att man skadar enstaka valar för att sedan utnyttja de starka familjebanden valarna emellan. De trogna flockmedlemmarna vägrar att lämna sina döende kamrater och kan nu sakta slaktas en efter en.
Det vackra viklandskapet förvandlas därmed snabbt till ett brutalt blodbad...
Bara tanken på denna avskyvärda behandling gör mig ledsen, speciellt nu när jag själv får uppleva detta mäktiga samspel valarna visar upp tillsammans. Ingen ska väl behöva känna blodsmaken av sina egna familjemedlemmar?!
Jag är glad att vi nu befinner oss i Medelhavet och hoppas innerligt att våra nya ”moviestars” inte får för sig att vandra längre norrut i Atlanten...
Tiden går fort i vattnet och eftermiddagen närmar sig kväll. Solens strålar leker fortsatt ner mot Medelhavets blå djup och de smidiga valarna gör stunden om möjligt ännu mer förtrollande...
Efter flertalet fantastiska dagar ute till havs är vi nu framme vid Estartit vid Spaniens ostkust. Här väntar nu dykning vid det marina reservatet Illes Medes, en liten ögrupp som lovar på spännande upplevelser. Vår första prioritet är nu att dyka i de jättelika undervattensgrottorna och med de lokala dyklicenserna i hand befinner vi oss snart under ytan igen! :)
.
