Södra Stilla Havets Humörsvängningar

.

Nya Kaledonien, Södra Stilla Havet, Maj 2015

Så mycket som jag älskar att vandra i bergen, klättra i träd, korsa floder och utforska grottor, så är det ständigt något som får mig att längta tillbaks till havet igen...




Efter att ha utforskat den vackert gröna och frodiga Nya Kaledoniska ostkusten, börjar vi båda känna en stark dragning att ge oss tillbaks till den blå, uppfriskande lagunen...

Därmed styr vi kosan "hemåt" och ut till havs, tillbaks till dom öde öarna :-)





.
Även om åtta veckor låter som gott om tid, flyger den alldeles för snabbt när man har många saker man både vill och behöver göra.

Nu har vi bara två veckor kvar...




.
Ett par veckor, av vilka vi hoppas få tillräckligt bra vindförhållanden för att äntligen få praktisera lite mer kitesurf...





.
... vi vill också få mer film och stillbilder från både ovan och under ytan...





.
... dessutom håller vi tummarna hårt för att återigen kunna besöka den avlägsna sjöfågel-ön där dom bruna sulorna häckar.

För att kunna besöka denna lilla sandplätt till fågelö behöver vi dock ha turen på vår sida. Det krävs nämligen totalt stilla sjöförhållanden för att nå denna plats, men enligt väderprognosen väntar ett långvarig lågtryck med både stark vind och mycket regn.





.
Trots "oväderprognosen" vill vi stanna ute i lagunen, havet och ö-livet är ju trots allt vårt hem :-)

Så närmar sig plötsligt det tropiska lågtrycket med stormfart och omgivningarna runt vår camp, på ön Tiam Bouene, ändras snabbt.





.
"Den magiska stranden" får sig ett nytt utseende...





.
... likaså gäller utsikten över Tiam Bouene...










.
Blått blir till grått.., men också grått är flått!! :-)





.
Vad som inte är lika roligt är förlusten av vårt hem!!

Den pålitliga tarpen, som så många gånger tidigare erbjudit oss bra skydd mot både sol, vind och regn, får plötsligt nog...





.
... riizzzSSCHHH!!!

Ett tu tre och hela taket faller över huvudet på oss!!




.
Utan vårt skydd blir det plötsligt väldigt blött och kallt. Nu har vi bara tältet kvar för att söka skydd, värme och få torka lite. Vi börjar dock fundera på hur länge till detta lilla enkla tält ska orka stå emot vädrets påfrestningar..?

Det regnar mycket och vi måste ösa ur båten många gånger då det kraftiga regnet fyller den alltför snabbt. För mycket regnvatten och båten kommer att sjunka!





.
Även livet på en tropisk ö i Södra Stilla Havet kan bli kallt och energislukande med andra ord. En kopp te och lite sömn blir därmed väldigt uppskattat för att hålla värmen och energin uppe :-)




.
Efter en otroligt regnig och blåsig natt, gryr en ny dag med sol och total stiltje. Vilken underbar överraskning, men vart tog det förutspådda långvariga lågtrycket vägen?

Naturen har sina överraskningar, samtidigt som den är tuff och hård mot många liv...

Vid vattenbrynet hittar vi unga gråliror (Puffinus griseus), som håller på att drunkna. Vi hjälper dessa stackars små hjälplösa varelser att säkert komma tillbaks på torra land, där de snabbt börjar rengöra och torka sina blöta fjädrar.




.
Det lugna vädret fortsätter och vi fortsätter turen vidare för att besöka nya öar...

Nu har vi inte längre någon tarp att söka skydd under när det behövs, men tack vare att tältet förvånansvärt överlevde den tuffa natten har vi fortfarande en torr plats att sova under när det regnar om nätterna :-)




.
Lyckos oss!!

Det oförutsedda lugna väderförhållanden gör det möjligt för oss att äntligen hälsa på våra charmiga kompisar, dom bruna sulorna (Sula leucogaster), igen :-)

Det var nästan en månad sedan sist gång vi gjorde ett besök här, vilket visar sig tydligt när vi ser ungarna, som vuxit sig riktigt stora och verkar vara i ett ständigt hungrigt tillstånd.






.
Och så kommer den allra sista kvällen innan det är dags att lämna lagunens ö-liv och flyga tillbaks till nordligare breddgrader igen.

Tid att säga "Hej då" till underbara Stilla havet, för nu väntas sommar vid vår ljuvliga svenska västkust!! :-)






"Den Glömda Kusten"

 .

Nya Kaledonien, Södra Stilla Havet, April/Maj 2015

I Nya Kaledonien tillbringar vi större delen av vår tid vid nordvästkusten. Här har vi lagunen och dom avlägsna öarna nästan helt för oss själva.




Undervattensfaunan är rik, från små fiskar till mycket större vänner. Vissa är nyfikna, andra inte...

De många olika korallerna är inte bara vackra att se på, utan erbjuder både hem och skydd för många arter och individer.





Även om livet i lagunen är ett paradis i sig, har Nya Kaledonien mycket mer att erbjuda, vilket är något vi också vill utforska mer...

Upptäckarglädjen är på topp, det är dags att finna fram till "Den Glömda Kusten"!





.
Från västkusten beger vi oss så sakta iväg på den lilla, slingriga bergsvägen, som slutligen tar oss fram till öns ostkust. Härifrån fortsätter vi vidare söderut...






.
Den lilla grusvägen blir nu ännu mindre och i allt sämre skick. Vi har turen på vår sida att det inte har regnat så mycket de senaste dagarna, annars skulle de många floderna vi måste korsa bli allt för djupa även för den fyrhjulsdrivna pickupen, som redan nu får flertalet spännande passager att våga sig över...

Slutligen börjar vi nå vårt mål och "Den Glömda Kusten" tonar upp framför oss.




.
Vi har hört att "Den Glömda Kusten", vid Nya Kaledoniens sydostkust, ska vara en vild och vacker plats utan varken vägar eller minsta bebyggelse. En vildvuxen och kuperad kust som bäst upplevs per fot eller med kajak.

Vandringsskorna kommer på och vi beger oss iväg för att bestiga berg och korsa floder.






Återigen är vi totalt omgivna av naturens enorma och varierande skönhet. Grönt bevuxna bergsområden, uppfriskande kristallklara floder och folktomma stränder fyllda med kokonötspalmer...

Så vackert, vilt, exotiskt och orört på samma gång...

"Den Glömda Kusten" är minsann en plats som inte kommer att glömmas! Den saken är då säker... :-)