Vengsøy, Troms, Nordnorge, 23/11-2016
Sedan vi anlände Troms i Nordnorge för snart fyra veckor sedan, har jag tillbringat mycket tid under vattnet för att filma en av de marina arter jag beundrar så mycket. Som utlovat i mitt förra inlägg, är här en blogg enbart bestående av undervattensbilder av dessa fantastiska varelser!
.
Späckhuggaren är en, upp till 10 meter lång, tandval, och den största medlemmen av
delfinfamiljen. Dessa mycket sociala marina däggdjur lever normalt
tillsammans i stora, stabila familjegrupper, och finns i alla oceaner,
från de arktiska och antarktiska regionerna till tropiska hav.
.
Späckhuggaren omtalas i många mytologier och kulturer och har fått många rykten, från att vara människans själ, till de mest skoningslösa mördare. Förr i tiden vågade ingen vara i vattnet om en späckhuggare fanns i sikte.Idag vet vi mer om dessa majestätiska varelser. De är inga skoningslösa mördare, utan intelligenta däggdjur som specialiserar sig på olika byten.
.
Det har aldrig hänt att någon späckhuggare attackerat människor ute i det vilda. De olika incidenter vi har hört talas om omfattar endast späckhuggare i fångenskap, där dom hålls instängda i små utrymmen för att göra tricks för mänsklig underhållning...Här i Nordnorge har jag tillbringat mycket tid i vattnet med späckhuggare och har aldrig känt eller vittnat något aggressivt beteende från dessa graciösa och nyfikna djur.
Vad jag dock tycker är mycket viktigt när man besöker dessa imponerande varelser är att, som alltid, bete sig på ett lugnt och respektfullt sätt.
.
Späckhuggarna är specialister, vilket innebär att deras bytesdjur skiljer sig mellan de olika populationerna. I vattnen utanför Norge, har späckhuggarna huvudsakligen specialiserat sig på sill, vilket här är deras främsta näringskälla.
.
Späckhuggarna anpassar sin vandring efter sillen, vilket är anledningen till att det för närvarandet samlas så många valar i fjordarna kring Troms under de mörkaste månaderna varje år.
.
För att på ett effektivt sätt jaga och livnära sig på sillen har de norska späckhuggarna utvecklat en speciell teknik som kallas "carousel feeding".Nedan följer en kort beskrivning och lite bilder för att visa hur denna metod går till när dessa eleganta marina däggdjur skaffar sin lunch! ;-)
.
Deras "carousel feeding" är ett kooperativ lagarbete, där späckhuggarna närmar sig fiskstimmet på ett liknande sätt som fårhundar vallar en flock får :-)
.
Valarna isolerar en del av det stora sillstimmet, som arbetas ihop till en tät betesboll genom att späckhuggarna släpper ut luftbubblor och visar sin vita undersida, vilket skrämmer fisken.
.
Späckhuggarna slår sedan den tätt packade fisken med kraftiga stjärtslag (tail-slapping), som bedövar eller dödar upp till 10-15 sillar med varje lyckat slag. Därefter kan späckhuggarna i lugn och ro börja äta sina bedövade sillar en efter en.
Bon appetit!! :-)