Nordnorge

 .

Kvaløya, Troms, Nordnorge 10-25/11-2013

69°51.089´
E18°49.377´

Vi är påväg norrut till Nordnorges kust, närmare bestämt till Kvaløya strax utanför Tromsø. Då vår segelbåt är kvar på Azorerna, bilar vi upp i den alltför fullastade Volvon. Efter dryga 1900 kilometer är vi slutligen framme i Kvaløyvågen på ön Kvaløya.





.
Vi är här för att filma knölvalarna som börjat samla sig på yttersidan av Kvaløya. Förra året blev en sensation för naturälskare då både knölvalar och späckhuggare hade samlats i stora mängder vid Troms kust. Samma datum som förra året, visar sig valarna dyka upp i år igen. En möjlighet vi inte vill missa!

Vädret visar sig inte vara på vår sida denna gång då storm och kuling avlöser varandra, men när vindarna tillfälligt lugnar sig ger vi oss snabbt ut till sjöss.

Då vi befinner oss långt norrut är dagarna korta och det gäller att ta till vara på dygnets få ljusa timmar. Därmed ger vi oss ut till havs i vår lilla gummibåt redan innan morgonljuset börjar visa sig.






.
Väl ute i fjorden tar det inte lång stund innan vi ser en stor mörk gestalt dyka upp ur havsdjupet. En bjässe som kan bli upp till 15 meter lång och väga 30 ton...

Mycket riktigt, det är en knölval eller rättare sagt det är mängder av dem! :)





.
Dags att komma sig i vattnet!! Dagsljuset är kort så det gäller att ta till vara på varje minut, speciellt när man ska filma under ytan där det naturliga ljuset snabbt blir en bristvara.




.
Vi är långt inne i en liten fjord och sikten visar sig vara långt från bra. Vid förhållanden som dessa gäller det att komma nära det man vill filma om det överhuvudtaget ska ska bli något på bild. Men med vilda djur i dess rätta element är det som vanligt på djurens villkor...

Både knölvalarna och späckhuggarna äter sill och det är tack vare sillens vandringsmönster att det nu finns så mycket val i området.

I den svaga sikten ser jag inte många meter framför mig, men sakta tonar fisk fram i mängder, ett stort stim med sill simmar rakt mot mig. Dom simmar fort och jag förstår att det är något betydligt större som jagar dem. Men var?! Det enda jag kan se är sill, sill och åter sill då hela sillstimmet tycks ha bestämt sig att samlas runtikring mig...

Så sker det, jag ser en plötslig panik bland fiskarna som försöker fly i alla riktningar. Bland panikslagna sillar och stigande luftbubblor inser jag att jag befinner mig mitt i knölvalarnas "sillbord" och det tar inte lång stund innan jag ser och känner valar både framför, bakom och vid sidan om mig!






.
Lika plötsligt som både valar och sill dök upp försvinner dom igen i den mörka omgivningen, men fiskfesten fortsätter i fjorden och det dröjer inte länge innan vi åter får närgångna besök...

Timmarna går fort och mörkret börja så sakteliga lägga sig igen. Jag känner en stor mysfaktor där jag befnner mig bland val och vågskvalp i den stämningsfulla skymningen.





.
Så underbart det är att vara tillbaks bland norska fjordar och fjäll! En miljö jag stortrivs i och som det kommer att bli mycket mer av framöver... :)

... men först väntar nu betydligt sydligare breddgrader på mig. Mer om detta inom kort i nästa blogginlägg!




1 kommentar:

  1. Hej, fint bildspel:)
    Var i Lofoten typ 2004 och kollade späckhuggare, men inga knölvalar.

    SvaraRadera