La plage de Moara

.


Moara, Nya Kaledonien, Södra Stilla Havet 27/2-1/3-2014

S21°38.629´
E166°18.351´

Från västkustens ö-liv, med både vågor och vind, blir det den totala kontrasten att komma sig till Nya Kaledoniens ostkust.

Efter att ha lämnat ön Tenia på sydvästkusten, tar vi turen rätt över bergen för att komma till Moara, på ostsidan, som blir vår sista camp.




Varför jag så gärna ville besöka Moara var att jag hade hört rykten om att det skulle finnas en dugong här...

Vattnen runt Nya Kaledonien är en bra plats för dugonger, men dom flesta är väldigt skygga och dom få jag har sett under min vistelse i Stilla havet har snabbt simmat sin väg när dom sett båten.

Dugongen som ofta besöker Moara sägs vara så sällskaplig att det till och med har satts ut en varningsskylt för det närgående däggdjuret.




.
Väl på plats får vi veta att dugongen inte besökt platsen på länge. Dåliga nyheter för den dugong älskande person jag är.

Dugong eller inte så vill vi i alla fall stanna ett par dagar för att ge det hela en chans och ge oss själva tid till att utforska detta nya område.




.
När campen är organiserad känner jag mig minst sagt ivrig att komma mig i vattnet. Mask, snorkel, fenor, kamera och ett andetag senare är jag under ytan igen! :)




.
Det första intrycket av undervattensvärlden är dock inte särskilt imponerande; sikten är dålig och små döda korallstumpar syns lite här och där.

Inte konstigt att dugongen inte setts till på länge, här finns ju ingen mat för den!

Även den lilla vitspetsade revhajen vi möter ser lite vilsen ut i det karga undervattenlandskapet...




.
Vi fortsätter simma längre ut för att följa korallrevet en bit bort från stranden.

Den fria känslan fridykningen ger är alltid lika underbar och håller mig som vanligt vid gott mod :)




Det tar inte lång stund innan korallrevet drastiskt ändrar skepnad, nyfikna simmar vi vidare...

 




Wow!! Detta ser lovande ut! 

Ostkusten är inte lika exponerad för vågor och vind som västsidan och det börjar nu synas tydligt. Koraller som jag inte sett på grunda vatten vid västkusten, lever här på endast ett par meters djup.





Från ett närmare dött landskap befinner vi oss plötsligt i ett eldorado av olika koraller i alla dess storlekar, färger och former.





I korallrevet finner vi även mindre raviner och grottor, Moaras undervattensvärld visar sig vara riktigt spännande!







Det blir många undervattensturer i denna vackra korallträdgård. Visserligen såg vi aldrig skymten av någon dugong, men med ett så spännande korallrev i närheten är det inte svårt att lyckligt spendera många många timmar i vattnet... :)







.
Då det generellt är mer nederbörd vid Nya Kaledoniens ostkust, är det här både grönare och mer bevuxet än västsidan.

De stora kokospalmerna, strax intill vattenbrynet, ger platsen ett minst sagt exotiskt intryck, men, det gäller att vara försiktig... Kokosnötterna faller titt som tätt från de höga palmerna och detta är inget man vill ha i huvudet!





.
För min del börjar det snart bli dags att ta turen mot nordligare breddgrader igen, tre månader i Nya Kaledonien gick farligt fort!

Men innan Skandinaviens betydligt kallare vatten väntar på mig blir det ännu ett inlägg och fler bilder från Stilla havets underbara omgivningar...






Snart på bloggen: 

Följ med mig till Korallhavets imponerande ö-liv där vi får nära möten med de lokala, fjäder-rika öborna. Nyfikna möten jag sent kommer att glömma...
..... :) ..... 




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar